från 0 till 100 i en ondskefull cirkel
I fredags red jag som sagt första passet på Ikaros på grymt länge. Det gick över förväntan (eller ja, jag hade kanske inga förväntningar...) men det var liksom inte helt toppen.
Sedan ilördags, dagen efter, s¨å änkte jag att jag kunde rida lite ute på banan för att det var så fint väder! Dock blåste det välldigt, och det tyckte Ikaros var jätteroligt. Så det första han gjorde när jag hoppade upp på honom var att börja bocka, och sedan reste han sig rätt upp på bakbenen. Han var helspänd och såklart ville jag inte rida honom mer när han höll på så, så mamma tog och longerade honom i säkert 20 min innan han art trött haha.
Då gick det helt ok, ingen "wow-känsla".
Sedan igår, så hoppade jag lite och han känndes såååå fräsh! Han tyckte det var jätteroligt och för första gången någonsin kännde jag verkligen att jag fick någonting tillbaka efter alla ridpass på volterna för att lösgöra honom. Han gick att samla sååå fint och det slutade med att han fög över ett 80 räcke flera gånger och vi kom perfekt varenda gång!
Åh vad jag saknar henne...